Den polyvagala teorin hör ihop med somatik-paradigmet. (somatics)
(OBS! ordet psyko - är medvetet struket -
det är överflödigt i ett synsätt där funktion & neurovetenskap är A & O)
Jag vill inte låta tidsbrist få mig att avstå för att skapa denna artikel. Texten nedan är hämtad från Wikipedia.
Stephen Porges har en avancerad hemsida Länk[+] med länkar till intervjuer på YouTube och artiklar. Botanisera & sök.
Texten nedan är hämtad från Wikipedia
"Den Polyvagala teorin (gr. "Polus", "" många "" + "vagal", "'vagus nerve" ") föreslogs och utvecklades av Dr Stephen Porges, chef för Brain-Body Center vid University of Illinois i Chicago.
Teorin anger två funktionellt distinkta grenar av vagus eller tionde kranialnerven. Grenarna av vagusnerven tjänar olika evolutionära stressreaktioner hos däggdjur: Den mer primitiva grenen framkallar immobilisering beteenden (t.ex. feigning -död), medan den mer utvecklade grenen är kopplad till social kommunikation och självlugnande beteenden. Dessa funktioner följer en fylogenetisk hierarki, där de mest primitiva systemen endast aktiveras när de mer utvecklade strukturerna misslyckas. Dessa nervbanor reglerar autonoma tillstånd och är ett uttryck för känslomässiga och sociala beteende.
Således, enligt denna teori, dikterar det fysiologiska tillståndet intervallet av beteenden och psykologisk erfarenhet. Polyvagal teori har många konsekvenser för studiet av stress, känslor och socialt beteende, som traditionellt har använt mer perifera index upphetsning, såsom hjärtfrekvens och kortisolnivå. Mätningen av den vagala tonen hos människan har blivit en ny index på sårbarhet och reaktivitet under stress."