Ett nytt decennium är här. Tidslinjen sträcker ut sig. Vårterminen på Feldenkrais Skolan är påbörjad i sin årliga cykel. Dagarna med mer ljus än mörker är pålitligt återkommande. Det är redan ljust när arbetsdagen börjar. Det är nu det femte året som jag varje termin har en frågeställning utifrån ett ledmotiv. Jag väljer tema för att kunna resonera kring det som inte är självklart, det som oftast är generaliserat och diffust.  Det genomgående ämnet ska ses som en frågeställning för ett utforskande, inte ett konstaterande och något som redan finns färdigt att lära ut, pränta in. Jag planerar inte en kursplan i förväg, hur terminen kommer att gestalta sig, utan låter den växa fram utifrån vad som sker kontinuerligt under lektionerna, i alla möten. Dessa ledmotiv är uppskattade. Inte desto mindre viktigt är att distinktioner och ökad klarhet är viktiga för att stimulera en eventuell beteendeförändring. Och inte minst, det ger också en möjlighet att fördjupa mitt eget lärande och livsprocess.

Till våren 2020 har jag valt ett ledmotiv som jag benämner självkärlek och organiskt lärande. Jag tänker här utveckla en första introduktion.

Som jag skrivit om tidigare

var det nu i augusti 2016 tjugofem år sedan jag fick mitt diplom från utbildningen till auktoriserad feldenkraispedagog. Utbildningen skedde i privat regi av Feldenkrais Föreningen i Stockholm och diplomet är signerat av dåvarande ordförande Jan Grönholm och min lärare Yochanan Rywerant. Föreningen anordnade tre utbildningar, Stockholm 1, 2 & 3. Jag deltog i den andra. (Om utbildning till feldenkraispedagog i Sverige finns det mycket att skriva och berätta kring men det är ett ämne för en eller flera egna bloggar.)

Bloggen fortsätter...